Mikaela & Johanna genom Asien

Asien…

…’s vägar är ett helvete

…‘s befolkning kan inte engelska

….levererar bra party!

…är bra för självförtroendet

…har mycket fejk

…reser många svenskar till

…är varmt

…har galna hundar

…’s bröd smakar inte som hemma

…har missuppfattat konceptet “sötpotatis”

…har konstiga högtider

...hanterar olyckor på ett märkligt sätt

…’s storstäder är gigantiska

...är inte alltid billigt

Vi…

…har mycket packning

…gillar mango

…älskar cola

…har märkt att det går att leva på nudlar och vatten

...packar alltid försent innan utcheckning

…älskar sovmorgon

…har blivit kära

…tar mycket kort

…har fått många vänner

…gillar inte att duscha

…gillar att festa, gärna flera dagar i rad

…kommer aldrig mer beställa kyckling i Vietnam

…kommer aldrig åka tillbaka till Vietnam

…gillar inte att leta hotell

…gillar inte att åka bil, båt, buss eller tåg

…har lärt oss att inte slänga papper i toan när det står släng inte papper i toan

…har lärt oss att det inte är kul med stopp i toan

…har lärt oss att översvämning på toan leder till kaos

…gillar buckets

…har lärt oss att man inte ska prata för högt på svenska, finns en risk att andra också är det

…har lärt oss att det är väldigt lätt att göra åt pengar

…tycker fried rice är gott

…gillar att gå i samma kläder

…tycker flipp flopp passar till allt

…hatar regn

...hatar alla nyår förutom vårat

…vill inte lägga oss sist, då måste vi släcka lampan

…älskar att shoppa för mycket

…gillar att ha ett plagg i flera olika färger

…ska aldrig mer dricka freeflow

...är tokiga

...kan sova överallt

….work out!

Mikaela..

…är alltid sist ut från rummet

…är snart blond ?

…’s tatuering är VÄLDIGT fin enligt asiater

…packar alltid ner det hon ska använda

…gillar snickers

…hatar katter

…ser inte svensk ut

…är bra kartläsare

…har faktiskt bra lokalsinne

…är inte regelbunden

Johanna…

…har ingen koll

…har inget lokalsinne

…har alltid fel

…har för stora stortår

…har haft problem med myggor -och kossor

…älskar katter

…ser väldigt svensk ut

…är blond och blåögd

…har lärt sig att man inte ska stoppa ner en blöt bikini i en påse och ta upp den ett dygn senare - det luktar

…har alltid kartan på fel håll

…gillar att läsa

…gillar tröjan du hatar

...gillar att sjunga, högt

…har lärt sig att kolla om adaptern fungerar till diverse sladdar innan resan



♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥


♥


♥


♥


♥

Vi åkte två dagar tidigare från sol och bad för att åka till Manila och kolla på LMFAO. Ni som inte vet vilka dessa är, är antagligen 50+ och har inte lyssnat på radion det senaste sex åren. De är dom som har gjort hitlåtar som “I’m in Miami bitch”, “Party rock anthem”, “I’m sexy and I know it”, “sorry for party rockning” etc. Dem är enormt stora just nu, deras låtar spelas överallt. Så vi tänkte passa på att gå på deras konsert! När vi satt i taxin påväg till arenan berättade vår taxichaufför att vi bor i de farliga kvarteren. Vi var tvungna att låsa dörrarna till taxin för att ingen sa gå in och råna oss. De som bor i dessa kvarter åker in och ut från fängelset och alla bär pistol. Om de skulle gå på oss är det bara att “fight back”. TACK!

Väl framme på arenan var det inte så mycket folk som vi trodde så vi fick ståplats nästan längst fram (två filippiner framför men de var så korta så det var som att vi stog längst fram).

När konserten väl var igång var det mycket mer folk (= mycket mer filippiner). Konserten var riktigt bra och det var kul att titta på. Redfoo, som är han med det stora affrot, var den som uppträdde. Killen nr.2 SkyBlue har skadat sig och kunde inte medverka.

När spelningen började närma sig sitt slut pekade sångaren, Redfoo på oss. Så vakterna nedanför scen, på andra sidan vårt staket tog tag i mig först och lyfte över mig över staketet och kort därefter tog de även Mikaela. Japp, vi var över. Vi gick in backstage och var helt mållösa. Strax därefter kom Redfoo. Han småprata lite med oss och tog med oss till hans louge där han och Kelly, deras kostymtjej satt och åt sedan fick vi gå in i lougen med hela partycrewet. Där fick vi drinkar och vi pratade en del med bandets officiella Dj, DjAir! Han tog med oss in i bilen med partycrewet och vi åkte till deras hotell.. Där åkte vi upp till hans hotellrum med DjLuckyLou, DjAir och Redfoo. DjAir och Redfoo hade spelat tennis tidigare under dagen och han hade fått tennisarm så Jag fick plåstra om hans armbåge. Det var synd om honom… Sedan åkte vi ner till lobbyn, vi hade 2 livvakter på vardera 200kg vart vi än gick. Där drack vi Mojito och en efter en i partycrewet kom ner till oss. Efter Mojiton (som säkert var svindyr) tog vi deras buss till nattklubben Republiq. I bussen ville DjAir lära sig svenska, inte det enklaste! Tack var tydligen väldigt svårt, tax, takx, tak? Det gick sådär, Redfoo var bättre, han kunde ränka på svenska till 21 och säga "skit".

På klubben tog vi bakvägen in. Vi blev eskorterade till VIP-båset där det var vi, redfoo och crewet. Där bjöds det på champagne och drinkar. När jag och Mikkan skulle gå på toaletten fick vi eskortering av en livvakt på 200kg som väntade till vi var färdiga och följde oss tillbaka till bordet. LMFAO stog på scen ca en låt sen var dem med oss hela kvällen. Efter Republiq åkte vi tillbaka till deras hotell och efterfestade! Redfoo tog sedan mitt nummer!

Ja, det var häftigt och vi är väldigt nöjda med oss själva. Tänk att ha fått en av världens största kändisar på fall!


Redfoooooooo


Redfoooo


Redfooo


LMFAO, Sexy and I know it!


Redfoo BeatRockar, DjAir i bakgrunden som filmar så det syns på en skärm bakom.


Lougen backstage. Mikkan, Redfoo och jag!


Mikaela, DjAir, filipin(?), Q och jag


Hotellrummet, Redfoo


Hotellrummet, DjAir och moi


Lobbyn, Redfoo och Mikkan


I bussen, DjAir tyckte det var himla kul att ta bilder.


I bussen, den här bilden tyckte han var bland det roligaste han sett ?


Republiq, Q med sina Party Rock glasögon, grymma!


Republiq, Vip-båset


Republiq, Filippiner i mängder


Republiq, Party-Mike även födelsedagsbarn dagen till ära!


Republiq, jag och Redfoo


Republiq, DjAir och Mikkan. Mikkan är aningen brunare an bleka Izzy


Republiq, kameror i mängder


Republiq, Mikkan kör "Sexy and I know it"


Republiq


Republiq, vi var inte ensamma där...


Republiq, en skymt av mig, DjAir, Mikaela och Redfoo


Republiq, Redfoo ville hemskt gärna lyfta upp och bära runt?


Republiq


I väntan på bilen till efterfesten. Fick låna hans glajjor, snyggt? Ajamen!


Massa kramar
Party-Johanna och Party-Mikkis!

Vi flög till Manila och var tvungna att spendera en natt där på ett konstigt hotell vid flygplasten för att tidigt nästa morgon ta flyget till paradiset Boracay!

Vi kom fram och det första vi gjorde var som vanligt att leta hotell. Och i sin vanliga ordning hade vi prickat in en högtid. PÅSK! Vi visste inte att filippinarna var kristna men tydligen är dem det.. Och tydligen är de lediga under “holy Week” och då vallfärdar dem till semesterparadiset Boracay. Därför var många hotell fullbokade. Vi hittade ett, som var under holy Week 3 gånger så dyrt som vanligt. Det kostade oss 600kr natten i en vecka. KUL! Vi hade inget val. Tur i oturen fick vi valuta för pengarna då vi blev sjuka båda två. Jag (Johanna) hade feber och huvudvärk så låg inne på rummet i tre dagar och Mikkan blev förkyld.

Vi hann iaf med att sola och bada! Även detta hade vi prickat in väldigt bra som vanligt. Vi kom under säsongen då det är som mest alger så det kristallklara vattnet var helt grönt i vattenbrynet, välkomna till Varberg tjejer! Vi blev iaf solbrända, snudd på svarta.

En kompis till mig var på Boracay samtidigt som oss så vi passade på att ta en drink med han och hans flickvän! Mycket trevligt!

En dag testade vi på Zorbing. En uppblåsbar boll som rullar ner för en backe, mycket roligt! Dagen efter detta provade vi på helmet diving! Vi har inte tagit något dykarcertifikat under resans gång och ingen av oss har tidigare dykt, endast snorklat. Så detta var en ny upplevelse. När vi skulle gå ner fick jag fruktansvärt ont i öronen och var tvungen att gå upp en gång och sedan ner igen, var tvungen att stå ut smärtan. Medan jag fipplade med vår guide stog Mikkan själv nere på botten, 4 meter längre ner helt ensam och visste inte om hon skulle gå fram eller tillbaka, men hon fattade rätt snabbt att det inte var lätt att ta sig fram där nere. Att dyka var väldigt kul, vi hade en stor blå hjälm på huvudet som det kom in syre från en slang uppifrån. Vi poserade för kameran som vår dykguide hade och kollade fiskar. Vi såg Nemo!



Välkommen till Boracay


Vi blev glada när vi hittade goda 1-liters youghurtar!


Boracay


Boracay, läsa lite i solen


Boracay, fyra nya favoriter!


Boracay, Elfsborgs-fan även på Filippinerna!


Boracay, solnedgång


Boracay, Mikkiiiiis


Boracay, en morgon gick jag ner för WiFi i receptioenen en trappa ned, plötsligt ropar Mikaela på mig att vi har översvämning på toaletten så jag hittade henne intryckt i sängen med alla våra grejer och två filippiner på rummet. God morgon!


Boracay


Boracay, frukost utsikt från Starbucks


Boracay


Boracay, taggade brudar för Zorbing!


Boracay, Zorbing


Boracay, Zorbing


Boracay, Zorbing


Boracay, Zorbing. Där kommer vi rullandes!


Boracay, Zorbing


Boracay, Zorbing


Boracay, ännu en frukost med utsikt


Boracay, efter Helmet diving!


Boracay


Boracay


Boracay, det var inte lätt att duscha.. Sprutade åt alla håll


Boracay, Nora!

Många soliga hälsningar
Johanna & Mikaela

Den 13 mars anlände vi på kvällen på Balis flygplats, det regnade, nej förresten, det inte bara regnade det ÖSTE ner. Vi tog en taxi (som vi blev grovt lurade på priset) till ett hotell som en kille som Johanna träffat i Thailand tidigare på resan befann sig på, New Arena Hotel. Detta blev en succé och vårt hem 2,5 vecka framöver.

Senare på kvällen kom de tre Karlshamns tjejerna som vi rest med tidigare på resan till vårt hotell, roligt att möta upp dem igen! Natten pratade vi igenom vad som hänt sedan sist vi såg för 2,5 vecka sedan.

Dagen efter gav vi oss ner till stranden för att sola. Johanna tog en behövlig massage och fotskrubb. Vi åt glass, Magnum, mums! På kvällen träffade vi killen från thailand, Andreas. Han hade en hel del vänner på hotellet som snabbt blev våra vänner också. Vi beställde McDonalds delivery. Ringde alltså och beställde McDonalds och en kvart senare kom en McDonalds gubbe till hotellet med vår mat, smidigt och mycket mycket gott! Senare gick vi ut, ett gäng på 20 svenskar! Utelivet var inte alls som vi hade tänkt oss. Skygarden hade fem dansvåningar med takterass. Där dansade vi av oss hela natten lång!

Dagarna såg mestadels likt ut dagen jag beskrev ovanför. På dagarna låg vi vid den äckliga poolen som rengörs en gång i veckan, spelade en hel del kort, åt nudlar, drack öl, festade och sov. Vi var ett gäng på 20 personer som höll ihop på kvällarna. På dagarna fanns det alltid någon som ville äta samtidigt som en själv eller shoppa eller gå till stranden.

Det fanns supersöta kattungar som Johanna myste med en hel del, det gjorde inte Mikaela särskilt glad som höjde tonen x antal gånger när Johanna myste lite för länge med katten innan vi skulle äta, duscha, bada eller shoppa. Oopps…. Mikaela blev inte gladare en natt när hon kom in till rummet lite senare än Johanna och upptäckte en katt i garderoben,. Jag hade inte släppt in den men lite svårt att övertyga det…


Kuta Beach


Kuta Beach

St. Particks day 17 mars 2012
Vi hade fått höra att St. Particks day skulle infalla under tiden vi befann oss på Bali. Detta var vi ju givetvis tvungna att fira med pompa och stå! Vi hade bestämt att alla skulle vara gröna, helt gröna från topp till tå. Vi gick på shoppingrunda efter shoppingrunda för att leta efter göna prylar och kläder dagen till ära. Vi lyckades, riktigt bra ALLIHOP! Mikaelas outfit var: grönt basketlinne med svarta shorts. Johanna tog i lite mer och gick stenhårt in med: neongröna sportshorts, grönt linne med konstigt motiv, ett grönt armband med snäckor, ett grönt armband med flera snören, gröna solglasögon med solhatt på och en grön “I LOVE BALI“ öl-kylare. Killarna hade också gått all-in. En av dem, David, hade hittat en grön bamsestor teddybjörn och en gön uckilelle till detta hade han pyntat sig själv med gröna flip-flopp, gröna neonshort, grön ful tshirt, grönt pannband och grönt armband. Det ni! Det var inte bara Mikaela som hade ett grönt CELTIC basket linne, vi fick ihop en hel baskettrupp med fem spelare och en avbytare. På förfesten på hotellet var vi ca 30 st svenskar, däribland några norskar, som hade lyckats klä ut sig till gröna små gubbar. När vi skulle gå till krogen sedan började det SPÖregna så vi sökte skydd på en liten pub som låg på vägen, vi fyllde den med gröna människor, ja vi var de enda om var där. Vi hade även live-band och en av våra grabbar ställde upp som sångare och drog igång svenska sommarklassiker som vi alla sjöng och dansade med. Sedan drog vi vidare till Skygarden och ja, vi var de enda som hade gått all-in på St. Patricks day men vi hade iaf lätt för att känna igen vilka som hade varit med på vår förfest och inte! Vilken höjdarkväll!
Jag, Johanna, tog 253 bilder denna kväll, ni kan nu kalla mig mästerfotograf!


St. Patricks Day, grönt, grönt, GRÖNT!

Gili Trawangan 20 mars 2012 - 22 mars 2012
Vi bestämde oss strax efter första veckan att vi skulle åka till en av Gili öarna. Så på tisdagen begav vi oss till Gili. Dagen innan hade vi varit ute, en sista kväll med halmstadkillarna från hotellet. Vilken bra idé,… Klockan halv sju kom en taxi och hämtade oss på hotellet, alldeles för tidigt för 8 partyglada svenskar som är vana vid att vara ute till 5... Någon hade beställt ett wake-up call till vårt hotell rum klockan fem, när vi inte svarade i telefonen kom de upp och knackade och slog på vår dörr. Vi grubblade oerhört mycket på vem av oss som kan ha beställt ett wake-up call från receptioen, det har vi aldrig tidigare gjort. Vår undran fick ett svar några dagar senare då vi fick reda på att det var en snäll kille vid namn Jonathan som hade tvivlat på att vi skulle komma upp morgonen därpå. Tack Jonte! Hela första dagen på Gili var vi inte riktigt oss själva, våra partynätter hade satt sina spår och vi sov nog sammanlagt runt 16 timmar det dygnet. Så den dagen blev det inte mycket gjort. Vi åt och sov i princip. Dagen därpå var vi utvilade. Vi solade åt och spelade kort. Vädret på Bali har varit väldigt varierande, ena minuten är det klarblå himmel med strålande sol medan i andra så ösregnar det. Det var detsamma här på Gili så vi beslöt oss för att åka hem dagen efter för att inte bli fast på ön. Det hade en av killarna från hotellet blivit någon vecka innan. Gili Trawangan är en väldigt liten ö som går att gå runt. På ön finns inga motorfordon endast häst och vagn. Snarare en túktúk med en häst som motor, vi provade aldrig att åka, stackars hästar, såg inte alls bekvämt ut. Perfekt hade för oss varit att åka från Gili på fredagen men då var det Silent day på bali så allt stog still, det skulle inte gå en enda båt så det var antingen at stanna till lördag och se hur vädret skulle bli eller åka “hem” på torsdagen. Vi bestämde torsdag.


Gili Trawangan, häst och vagn


Gili Trawangan

Silent day 23 mars 2012
På fredagen var det dags för Silent day. En helig dag här på Bali. Det är precis som det låter, en tyst dag. Vi uppfattade att det var i samband med något nyår men vi vet inte vilket eller varför inte heller om nyåret är före Silent day eller kvällen efter. Det kvittade för oss. På torsdag kväll när vi kom hem till New Arena igen var de glada att se oss. Vi gick på shoppingrunda för att lagra på oss godis, chips, vatten och nudlar. På kvällen fick vi inte gå ut. De “stängde grindarna” till hotellet klockan 00.00. Då var det förbjudet att vistas utanför hotellet. Då skulle man få böter. Vi fick även en del instruktioner på vad man inte fick göra under denna dag.

- förbjudet att ha lampan tänd på rummet, endast sänglampan var tillåten


- inte ha på TV:n på hög volym (bör tillägas att de stängde av eller drog ut satelliten så vi inte KUNDE se på några kanaler, endast myrornaskrig)

- tvungna att ha gardinerna fördragna

- vi fick inte göra något ljud av oss eller festa på rummet, vid poolen eller någonstans på hotellet.

På dagen spelade vi kort, solade och badade i den äckliga poolen. Vi fick dricka öl och prata hur mycket vi ville. Men bara inom hotellets stänga portar. De hade “stängt portarna” genom att sätta dit tre moppar och en vakt. Dagen var precis som vilken dag som helst, vi var bara mer sugna på McDonalds, pizza och mat vi inte hade tillgång till. På kvällen hade vi hyrt en DVD och köpt filmer så vi hade myskväll ett gäng på ett av rummen. Det var helt kolsvart i alla korridorer och vi som, som vanligt, bodde högst upp på tredje våning var tvungna att leka mysteriet på Greveholm, det vill säga gå runt med en tändare på helspänn och önska att inga spöken dyker upp oväntat. Men vi klarade oss! Dagen efter var det skönt att komma ut i friheten igen dock var alla affärer och de flesta restauranger stängda men vi fick iaf gå ut och röra på oss!


Silent day, Jag, Hjärtat och Mikaela


Silent day, stängt och tomma gator

Surfing 27 mars 2012
VI HAR GJORT DET! WOOOOHO.

Vi tog en lektion på en timma med varsin local. Det var Jag, Mikkan, Maria och Anna som testade på. Först var det en liten genomgång hur vi skulle ta oss upp på brädan, var vår tyngdpunkt skulle ligga etc. sedan var det dags att ta sig ut i vattnet. Det gick kanonbra! För mig tog det inte lång tid innan ja kunde stå upp och rida in på den första vågen, Mikkan hade lite problem med att ta sig upp från knäna på brädan men det löste sig och det gick riktigt bra för oss alla fyra. Den sista vågen tog jag och anna tillsammans, vi surfade in sida vid sida ända in till stranden ihop. Det var så otroligt kul och jobbigt vi kom in med ett stort leende på läpparna så det lyste på oss, vi var alla imponerade av oss själva. En timma räckte gott och väl, den sista kvarten var riktigt jobbig.


Surfingbrudar!


Surfing-Mikaela!

Roadtrip 28 mars 2012 - Bali
Efter att bara ha legat vid den äckliga poolen, stranden och festat i två veckor var vi sugna på att hitta på något. Så vi bestämde oss för en svensk roadtrip på ön! Vi var 12 svenskar, - boråsare, göteborgare, stockholmare, skövdebor och karlshamnare som gav oss ut med två bilar. För ca 50svenska kr per person så hyrde vi två minivans med tillhörande chaufförer en hel dag. Vi åkte runt till tre olika ständer där vi stannade ett tag på varje ställe för att sola och bada. En av stränderna som vi stannade på hade det spelats in en film med Julia Roberts, vi tror att det är Eat, Pray Love - en av de sämsta filmerna som Julia Roberts har gjort, men det positiva är ju att vi trots allt har gått på samma strand som Julia Roberts en gång har gjort, det ni! Vi stannade vid en “Blue point” vi tror att det är ungefär som View point men balinesernas egna uttryck. Vi stannade på frukosten på ett McDonalds och till lunch på ett lokalt ställe där vi fick lunch för ca 8 svenska riksdaler. Dagen gick fort och den var händelserik. Kul att se något annat än bara Kuta beach.


Roadtrip á la swedish


Bali, roadtrip


Stranden där en snutt av Eat, Pray Love spelades in

Kuta beach erbjuder riktigt höga vågor vissa dagar, vissa dagar lite mindre. Stranden i sig är inte jättefin då den är väldigt smutsig. Vattnet är ännu värre. För det första är det väldigt svårt att ta sig ut för det kommer vågor hela tiden som vill välta omkull en. När man väl kommer ner i vattnet så får man se upp med vågorna som är meterhöga. Dessutom när man väl är i vattnet får man diverse påsar på sig runt ben och mage. Det kan också flyta förbi en tandborste eller tandkräm, död fisk eller en gren. Igen höjdare att bada i havet men vad gör man inte för att svalka sig.


Kuta Beach


Kuta Beach, The Beach Club - Ocean 27. Johanna, Anna och Victoria


Massa varma kramar
Johanna & Mikaela

- bara för att grannkillarna har en tjej på rummet behöver inte det betyda att hon är städerska och har en extra toalettrulle

- hjälp inte kompisen med tung väska upp, du kan ramla baklänges själv

- fis inte i en kabinlift, har de andra aldrig funderat på att hoppa ut från 1 000 meter höjd - gör dem det då

- bara för att en kille står bakom en släckt grill behöver inte det betyda att han jobbar där och kan grilla majskolv

- lägg aldrig en vad du tror ska bli en smygare brevid butiksbiträdet - hon kommer fly.

- utmana Jossan i plump

- hitta inte en kackerlacka när man ska sova fem tjejer i ett rum, blir ommöblering och en massa skrik

- det krävs 4 personer för att få ut en fluga ur ett öga

- nynna inte på låten “Smoke Weed every day” efter taxichauffören precis kört förbi polisen och förklarat att de stannar bilar för att leta efter knark.

- använd alltid solskyddsfaktor

- klappa inte kossor

- när man börjar prata om att investera i ett paraply, gör det - du kommer behöva det


Langkawi

Vi hade bokat vårt boende så det var lätt för oss att ta oss dit. När vi hade tagit det lugnt en stund gick vi runt lite i två olika köpcentrum samt åt McDonalds. Kvällen blev lugn och vi sov så gott!

Dagen därpå var det dags för sightseeing! Vi satte oss på en sightseeing buss, som för övrigt vars hållplatser inte var lätta att hitta! Vi var turister till max med kameran i högsta hugg för att fånga alla skyskrapor. Dagen spenderades mest på Orchard road där vi shoppade. Jag och Mikkan blev överlyckliga när vi hittade affärer som H&M, Zara och TOPSHOP. Vanliga affärer!

På kvällen provade vi på en Singapore Sling, drinken som är ett måste i Singapore. Denna avnjöt vi längst upp på takterrassen på en av de höga skyskraporna som också är ett hotell. Det var tre torn med en “båt” längst upp som band ihop de tre tornen (jag kommer inte ihåg namnet, därav den dåliga beskrivningen). När vi kom tillbaka till hotellet blev vi bjudna på ett indiskt födelsedagsfirande. Johanna, Lovisa och Cissi var med och firade den stackars killen de hade drait upp från sängen vid tolv. Han stog i endast pyjamas och såg sömndrucken ut. De hade chokladtårta, tydligen så matar man varandra med tårtan, så den ena killen tog tag i en tårtbit med händerna och matade födelsedagsbarnet. Sedan var det Johannas tur, samma procedur där, killen tog en bit och stoppade in den i min mun. Det bör tilläggas att det var chokladmoussetårta, alltså hemskt kladdig. Mums!

Dagen efter tog vi oss till Singapore zoo. Där fick vi se djur som vi aldrig tidigare hade sett. De hade vita tigrar till Mikkans stora förtjusning! Vi fick också se massor av Timon- och Pumba-djur! Men vissa var så fula så vi tyckte synd om de stackars djuren. Det var en rolig upplevelse och se alla djuren, för det var en hel del olika arter! Johanna fick även mata en giraff, vilka långa tungor de har!

På eftermiddagen åkte vi tillbaka till shoppinggatan, där blev det lite mer shopping, inte bra för plånboken men framför allt inte bra för ryggsäcken! Våra ryggsäckar har gått upp så mycket i vikt under resan så det var dags att skicka hem, ett 10kgs paket hem till Borås är påväg! Vi avslutade med en middag på Hard Rock Café Singapore.

Dagen därpå var det dags för Cissi, Lovisa och Jossan att lämna oss efter 1,5 vecka tillsammans, sorgset.. Även vi hade ett plan att hinna med som skulle ta oss till BALI!!!


Singapore, fina tejer med häftig utsikt över Singapore


Singapore


Singapore


Singapore - lyckliga tjejer

Kraaaaaaaaaamar i massor
Johanna & Mikaela

Att ta buss i Malaysia är inget att rekommendera. Vi frågade flera gånger om bussen gick direkt, JA det gör den sa killen på turistinformationen. Men nej, det gjorde den inte. Vid åtta blev vi väckta och de kastade av oss från bussen någonstans två timmar från dit vi skulle. Där fick vi vänta till halv elva så vi fick hoppa på en ny buss som tog oss till Mersing. När vi kom fram vid lunch till där vi skulle ta färjan över till Tioman, Mersing, var vi rätt sega. Att höra att det inte gick några fler färjor den här dagen var inte det vi hade förväntat oss. En natt i Mersing, happ! När vi frågade vad man kunde göra i staden skrattade han och sa: ingenting, bara vänta på att färjan ska gå imorgon. Tack för den! Så vi tog in på ett sunkigt hotell, satte oss på ett äckligt café/restaurang och spenderade hela dagen där. Inte en speciellt givande dag.

Väl framme i Tioman dagen därpå checkade vi in och fick en bungalow precis vid vattnet, eller rättare sagt ovanför havet när tidvattnet väl var uppe. Vi la oss på den stranden och solade, vi förstog snabbt varför vi var ensamma om detta, det gick knappt att bada för alla stenar som låg på botten men vi var ju där för att sola och få lite färg så det gjorde oss inte så mycket.

På kvällen spelade vi kort, plump. Där Jossan snabbt blev förlorare. Sedan var vi det dags för sängen! Trodde vi, Lovisa hittade en kackerlacka i vår lilla bungalow. Detta medförde en hel del skrik och stoj. Lovisa var utanför och klarade inte av att se den lilla rackare, cissi stog i sängen och gav order om att död den, de tre modiga Mikaela, Jossan och Johanna stog med kvasten redo att slå ihjäl den om den närmade sig och ville komma ut från sitt gömställe under sängen. Vi möblerade om de få möbler som fanns och fick tillslut bort kackerlackan. Detta tog oss närmare 30 min. stackars lilla djur.

Från början var tanken att en av oss skulle sova på en madrass på golvet, det blev inget med det! Vi trängde ihop 3 i en säng.

Dagen därpå gav vi oss ut på en snorkeltur! Vattnet var helt otroligt blått, overkligt vackert! Vi stannade och snorklade på tre olika ställen, på alla tre ställena var det otroligt fint och massa fiskar! Vi fick syn på en livs levande sköldpadda! Det var detta vi (Johanna, Lovisa och Jossan) hade längtat efter sen Zakynthos 2010. Det var riktigt häftigt! Vi simmade efter den och pekade och var helt i extas, så häftigt! Cissi och Mikaela såg den när den dök upp för att ta luft till ytan. Den var så söt!

Vi stannade till på en jättefin strand som kändes som att gå på mjöl, vit och pulvrig. Där såg vi en nästan meterlång typ ödla, HÄFTIGT.

På kvällen satte vi oss med varsin öl/cider och kollade på solnedgången, vi åt och spelade kort sedan sov vi.

Dagen efter åkte vi till Singapore, det skulle ta ca 4 timmar från Mersing men det tog nog lite längre tid, som vanligt.


Skål! Solnedgång med bästa tjejerna.


Asien 2012


Saknar er nära och kära
Johanna & Mikaela

När vi kom fram på morgonen fick vi vänta på färjan en stund. Sedan tog vi den över till Langkawi. Där fick vi tag på en taxi. Han körde runt oss så vi fick kolla på några olika hotell för det var fullt på de vi kollade på. Tillslut hittade vi ett med stranden precis nedanför. Härligt! På dagen hände inte mycket, sov och tog det lugnt. Vädret var inte det bästa, regnet fanns i luften hela tiden men vi lyckades bada innan det började regna för mycket. På stranden träffade vi två tjejer som vi träffade i Vang Vieng för någon månad sedan, Maria och Julia. Trevligt! Vi bestämde att vi skulle ut och äta allihop på kvällen!

Så sagt och gjort, på kvällen gick vi ut och åt alla sju!

Dagen efter hade vi bokat en guide och tre jetski! Det regnade en hel del när vi klockan tio var redo att sätta oss och köra iväg. Därför tog vi inte på oss någon solskyddsfaktor, solen tar ju inte i regn. Vi bestämde oss för att inte vänta tills det gått över utan köra direkt. Det var så otroligt roligt!!! Vi alla sju vill ha varsin jestki när vi kommer hem, ok pappor?

Först körde vi till en ö där det kryllade av apor. Alla var inte så snälla och söta som de såg ut och gav sig på väskjakt hos Jossan. På ön badade vi i en sötvattens ”pool” som på något sätt har kunnat uppstå. Det fina vädret kom också, underbart!

Sedan åkte vi vidare till en annan ö, med kritvit strand och härligt kristallklart vatten. Där skulle vi snorklat men vi hittade på annat kul, resultaten ser ni på bilderna nedanför!

Efter det körde vi till en annan ö och väntade på att få se örnar, när en turistbåt kom och slängde ut kyckling kryllade det av stora örnar ovanför våra huvuden!

Sedan körde vi tillbaka, och det gick undan! 100km/h, hoppade upp och ned, hur roligt som helst!

Som sagt, ingen solskyddsfaktor var inte det bästa denna dagen. Det kan spricka upp även fast det regnar på morgonen. Detta resulterade i att två av oss brände sig rejält i ansiktet. En brände sig så pass mycket att hon fick blåsor och sår i ansiktet. Inte roligt!

Dagen efter var ansiktena för de två stackarna inte speciellt mycket bättre men vi la oss i solen i alla fall. solade hela dagen lång! På eftermiddagen åkte vi till Sky Bridge. Först gick vi 300 trappsteg upp till ett vattenfall, kollade på det och gick sedan 300 trappsteg till för att hamna på toppen av det. Häftigt!

Sedan gick vi ned igen, alla 600 trappsteg. Då var det dags för Cable Car och Sky Bridge. Först tog vi en kabinlift upp långt, långt upp till Sky Bridgen. Där kollade vi på utsikten, man såg över hela Langkawi och tydligen ska man kunna se ända till Thailand men det var lite mulet…

Dagen efter hade vi bokat en buss som skulle ta oss till Mersing så vi därifrån kunde ta oss till Tioman. På dagen sov vi länge, surfade på våra mobiler och kollade på Eva & Adam!


På en strand i Langkawi, fina tjejer! Mikaela längst upp, johanna till höger sedan Maria, Lovisa, Cissi och Julia. Mästerfotograf Jossan.

Varma hälsningar
Johanna & Mikkis

Efter en otroligt bra dag på Angkor Wat blev det inte mycket sömn denna natt heller.. Det var återigen dags att gå upp vid fem. Denna gång för att komma med flyget till Kuala Lumpur. Flyget gick kanonbra men tog kortare tid än vad vi tänkt, tydligen är det en timmas tidsskillnad till, det var bara tacka och ta emot!

I KL mötte vi upp tre av Johannas vänner hemifrån, Cissi, Lovisa och Jossan. De ska resa med oss i ca två veckor. De hade bokat ett hotell till oss alla fem, så det var bara åka dit och där blev det ett mycket kärt återseende! Saknade vänner. De hade dessutom med sig paket hemifrån. Vi har nog aldrig varit så lyckliga över en påse Haribo, mmmmm!

Efter incheckning och kramar tog vi oss en stadsvandring. Gick omkring i Chinatown på marknad, drack Starbucks och försökte hitta något sätt att ta oss vidare till Langkawi. Vi gick och gick, mest i cirklar runt staden kändes det som. Det började spöregna, härligt! Vi såg ut som dränkta katter när vi kom fram till busstationen Vi bokade en buss till kvällen efter.

På kvällen åkte vi in till “centrum” den lite finare delen av KL. vi tog tunnelbana eller tåg eller vad det kan ha varit, dit. Det gick förvånansvärt bra! Där kollade vi in skyskrapor och lite shopping och åt på restaurang. Vår första muslimska restaurang. Ja, Malaysia är ett väldigt muslimskt land! Ingen alkohol serverades på restaurangen. Efter maten åkte vi hem, det var dock ingen som hade informerat oss om att tunnelbanesystemet stänger tidigt så det blev taxi hem. Trevlig liten taxigubbe fick vi. Han var deppig över att han inte hade någon tjej, han trodde det berodde på att han var svart och tjock. Johanna försökte trösta honom litegrann.

Dagen efter var planen att gå upp tidigt men fem trötta tjejer har lite svårt för att gå upp tidigt…

Vi åkte och kollade på de två tornen, Petronas Twin Tower. Kuala Lumpurs högsta skyskrapa och världens sjätte högsta skyskrapa. Vi var inte så pålästa när vi kom dit så till vår stora förvåning blev vi glada när vi hittade ett stort köpcentrum inne i byggnaden. Här köpte Johanna sig en ny kamera, finare bilder!

Efter vi var färdiga med Twin Tower gick vi till Kuala Lumpr Tower. Kuala Lumpurs näst högsta byggnad (efter Twin Towers). Det var en bit att gå, dessutom låg det på en kulle så vi var lagom trötta när vi kom fram. Som tur var fanns hiss till utkiksplatsen långt upp i byggnaden.

Det fanns även ett litet mini-zoo där vi kollade på ormar, apor, kaniner och vi fick även hålla papegojor. Cissi vae först ut och var minst sagt lite spänd! Många skratt senare tog vi oss till Central market, där var inte mycket att ha. Vi tog bussen från KL till Langkawi vid 22.00.


Blöta tjejer efter en dag på stan...

Massa kramar
Johanna & Mikaela


　

Som sagt, klockan var ställd alldeles för tidigt för vår “semester” men vi klarade att gå upp och sätta oss i tukutken i tid. Vi var vid Angkor Wat vid halv sex, sex. Solen gick inte upp förän vid 7 så det var en lång väntan men det var det värt! Så otroligt mäktigt!!! Solen gick upp bakom Angkor Wat och det såg riktigt häftigt ut! Efter soluppgången gick vi runt på Angkor som var hur stort som helst. Vi tappade bort oss för ett ögonblick och visste inte riktigt hur vi skulle komma ut och hitta tillbaka till tuktuken. Men vi lyckades och efter det åkte vi runt till olika “tempel”. Vi hade tyvärr ingen guide vilket jag (Johanna) ångrar väldigt mycket nu i efterhand. Vi hade en guidebok och vår tuktukförare. Vi klarade oss fint och vet och kunde läsa om alla ställen i vår guidebok! Jag låter bilderna tala. Det är svårt att förklara hur häftigt det var att vara där. Hur de har kunnat bygga upp allt, hur kan de ha lyft tunga stenblock fler meter upp i bergen och hur stort det här området egentligen är. Det är ju trots allt ett av världens sju underverk!



Angkor wat, soluppgång!


Angkor Wat, soluppgång!


Angkor Wat


Angkor Wat, vi var, som ni ser, inte helt ensamma...


Angkor Wat


Angkor Wat


Angkor Wat


Angkor wat


Angkor Wat, regler


Hejhopp!


Mikkis

tittut






Taket i ett av tempeln


Trappstegen var så otroligt små!


Utsikten över Angkor Wat, som tyvärr är lite för långt bort för att det ska synas på denna bilden... Vi skulle se solnedgången men det var inte så speciellt och vi orkade inte riktigt vänta för det skulle ändå aldrig slå soluppgången!


Vi har haft dåligt internet nu i två veckor så det har varit svårt att lägga upp bilder därför blir det inte speciellt mycket eller roliga bilder för det tar otroligt lång tid. Det här var bara ett smakprov på Angkor Wat, om vi har tid och orkar lägger vi upp ett längre om ett tag men nu får ni nöja er med detta! Vi tog trots allt över 500 bilder på/runt omkring Angkor Wat!

Massa kramar
Johanna & Mikaela

När vi kom fram tidigt på morgonen körde vår tuktuk oss till ett bra och billigt hotell. Precis som i saunaville var värmen olidlig. Fläkten på rummet fungerade inte alls, precis som i saunaville. Ett riktigt helvete att sova!

Första dagen, då vi kom tänkte gjorde vi staden. Vi hade en rickigt bra dag då vi unnade oss det mesta. Det började med en riktigt god frukost med pannkakor på ett fint café, sedan var det en tur på Old Market där det blev lite shopping. Vi undvek dock matavdelningen där det luktade rutten fisk. Sedan provade vi på Fish spa. Johanna tvingade Mikaela att också prova trots att hon inte var speciellt sugen. Det kittlades något fruktansvärt så det slutade med att vi bara hade våra hälar i så fiskarna fick äta på dem… gott?!. Efter fiskspat tog vi en Khmermassage. Något annorlunda från thaimassagen vi fick i Thailand. Mikaela upptäckte dagen efter att hon var väldigt öm i ryggen… Efter massagen tog vi oss en drink på en restaurang och njöt av livet i allmänhet. Livsnjutare som vi är. Sedan blev det lite mer shopping. Vi hade bestämt oss för att lägga oss tidigt för klockan var ställd på 04.00!


119 bett av något slag på Mikaelas ben, härligt...


Siem Reap, mmmmm!


Siem Reap, Vi försökte få till någon bra bild men det kittlades fruktansvärt mycket så...


... egentligen satt vi och spände oss hela tiden och höll varandra i handen.


Siem Reap, Så mycket fiskar!


Siem Reap, Drink-time!


Siem Reap, Armlös Buddha


Siem Reap, skor i mängder på Old Market


Siem Reap, inte vår favorit avdelning - mat


Siem Reap, BATMOBIL


Massa kramar
Johanna & Mikaela

Shinaoukville, vi har ingen aning om hur det stavas så för oss blir det s-ville, eller saunaville (galet varmt här!!) . Bussresan dit gick bra och vi fick hotell rätt fort. Vi senderade de tre första dagarna med våra Karlshamnare innan de åkte vidare till Filippinerna, två veckor kvar till vi ses igen.

Det var mycket varmare än vad vi hade kunnat föreställa oss. Vi svettades så fort vi rörde på fläsket. Så dagarna spenderades på stranden med sol och bad. Varje dag blev vi påminda om våra “orakade” ben (trots att de var näst intill helt fläckfria). De ville mer än gärna raka oss på sitt egna lilla sätt så de fick prova på handen och alla andra ställen de kunde komma på. När vi låg i våra solstolar kom det massa tiggare som var utan ben eller armar och bad om pengar. Även en hel del barn som sprang runt och ville att vi skulle köpa armband (trots att våra armar är fulla av massa). På stranden hörde vi svenska hela tiden, det var svenskar överallt!

Så vi har i stort sett haft en ganska händelselös men otroligt skön vecka. Behövligt!


S-ville, stranden


S-ville, stranden


Armband


Backpacker sizes?


mmmmmmm! Pannkaka delux istället för semlor på semledagen. Heeelt okej!


mmmmm bästa frukosten på bästa plats!


Mums!




Hummer på stranden, gott!


Varje morgon påväg till stranden möttes vi av kor på vägen, varför inte?


Det gäller att hålla hårt i sakerna så de inte försvinner under resan!


Massa kramar från svettiga Kambodja!
Johanna & Mikaela



P.S förlåt för dålig uppdatering! Vi ska försöka bli bättre...

Till Kambodja och Phnom Penh tog vi en nattbuss, och eftersom alla fem var ganska trötta efter en dags vandrande i tunnlarna somnade vi ganska snabbt. Runt fyra på morgonen vaknar vi dock av att en vietnames (eller var det kambodjan/khmer?) står och skriker att vi ska gå av bussen. Ingen av oss förstår varför eftersom båten till Kambodja inte skulle gå förrens fyra timmar senare, och vi försöker fråga vart vi är någonstans. Som vanligt var det ingen på bussen som kunde engelska, och istället för att försöka hjälpa oss satt de och skrattade åt oss. Tror ni att vi blev irriterade?!

Vi klev i alla fall av bussen, och det visade sig sedan att vi var på rätt ställe och att en pick up skulle hämta oss inom en timme. 1,5 timmar senare kom vår pick up, och körde oss en sträcka på ca 200 meter! (Kunde vi inte gått den biten istället för att sitta på en plaststol bland råttor?!).

Slowboaten till Kambodja gick vid 8 på morgonen. Denna resan längs med Mekongfloden ska tydligen vara väldigt vacker, något som vi inte riktigt fick uppleva då alla fem i princip somnade så fort vi hoppat i båten. Visum till Kambodja var inga problem att fixa. Vi lämnade pass, 22 dollar och papper på våra namn och anledning till varför vi vill besöka Kambodja till vår guide, sedan fixade hon resten. Det enda vi behövde göra var att visa passet vid gränsen (det vill säga skjulet som stod vid floden) och få en stämpel, och sedan var vi inne i landet.

Vi kom fram till Phnom Penh på eftermiddagen och hittade snabbt ett hotellrum för alla fem för 4 dollar per person (ca 28 riksdaler). Allt i Kambodja är väldigt billigt. Man kan lätt hitta hyfsat fina hotellrum för 4 dollar per person och natt, en bra måltid kostar cirka 3 dollar, och en cola 0,50 dollar(3,50kr!). Vill man lyxa till det med buckets behöver man endast betala 3 dollar, som max 5!

Dagen efter ankomsten till Phnom Penh gjorde vi en dagsutflykt runt om i staden. Vi hade kvällen innan beställt en tuktúk för hela dagen för 4 dollar per person, och han körde oss då vart vi än ville åka runt om i staden. Vi började med att åka till The Killing fields, cirka 20 minuter från centrum. The Killing fields är ett ställe där man hittat massgravar från Pol Pots tid vid makten i Kambodja. Vi fick en guide inspelad på band, och ett par hörlurar, och kunde därmed gå runt i området i vår egna takt och lyssna på hela historien om Pol Pot och vad han lät göra mot den Kambodjanska befolkningen. Rundturen var riktigt gripande, och man kan inte riktigt förstå att det bara var cirka 30 år sedan som allt detta hände! Under kriget i Kambodja lät Pol Pot döda 3 miljoner människor. Det bodde då 5 miljoner i hela landet.

Efter Killing fields åkte vi till The Russian Market för att få i oss lite mat. Vi ångrade oss dock ganska snabbt efter att ha sett och känt lukten av rått kött och rå fisk, och gick därför för att käka hamburgare istället.

Vi gjorde även ett besök på S-21, ett fängelse som användes under kriget och som numera är ett museum. Där träffade vi en kambodjansk man som berättade för oss att han, när han var 18 år, hållits fången och torterats just där, i samma hus som vi stod i. Han berättade även vart hans mamma och syster hade blivit torterade och dödade, och hur soldaterna kunde föra ut dem på gården och ställa frågor. Svarade man då inte rätt, eller tillräckligt snabbt, så blev man torterad eller skjuten. Han visade oss ärr på kroppen efter all tortyr, och vi alla kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Att se och läsa sig till detta är rörande, men att faktiskt träffa någon i verkligheten som har varit med om det, och som berättade hur det verkligen var, det var hemskt! Den här kambodjanska mannen hade tur. De var ett hundratal fångar som en dag bestämde sig för att försöka fly och började att springa. Soldaterna sköt efter dem, och bara fyra stycken lyckades komma levande därifrån. Mannen lever idag i USA, har familj, hus och ett bra jobb. Det var första gången sedan han lyckades fly därifrån som han var på besök i Kambodja, och man såg hur jobbigt det var för honom att minnas allting.

Trots den jobbiga historien och allting som vi sett i staden är Phnom Penh en av de mysigaste och finaste städerna vi har besökt.


Nattbuss, längst bak i bussen


I väntan på vår pick-up. Klockan halv fem började helt plötsligt en tupp att kackla. Det visade sig att kacklandet kom från lådan...


Väntandet gör oss ibland något trötta...


Vår packning till båten lastade de på en cykel


Mekong deltat


Vi stannade till i en liten by




På slowboaten. Anna och Johanna


På slowboaten, läs-time


Mekongfloden


NUDLAR! ♥


Söt kossa!


Phnom Penh, spelkväll


Phnom Penh, smutsiga fötter?


Killing fields


Killing fields


Killing fields


Killing fields. Hela byggnaden på övre bilden var fylld med dödskallar som hittats de senaste 30 åren på Killing fields efter Pol Pots massmord


Killing fields, en av massgravarna


Killing fields


Russian market


S-21, byggnad A


S-21, förbjudet-att-skratta skylt


S-21, tortyrsäng


S-21


S-21. Här hängde man upp fångarna uppochned, när de tappade medvetandet doppades fångarna i iskallt, smutsigt vatten för att vakna upp, för att sedan fortsätta torteras.

Vi sa inte ett ord till varandra efter vi träffade mannen som öppnade sitt hjärta för oss. Allt blev så verkligt och fruktansvärt. Han berättade för oss att han själv blivit torterad i redskapet ovan.


S-21, byggnad B


S-21. En av alldeles för många tavlor på torterade och avlidna fångar. Det var flera rum som var fyllda av dessa tavlor, för tre av oss blev det för mycket..


S-21. På gården finns det numera 14st gravar, för de 14 sista som blev torterade och dödade innan fängelset "upptäcktes". Det var bara 7st som var vid liv. Vi la en blomma var på en av gravarna.


Munk


Phnom Penh


Phnom Penh, kines-posen


Phnom Penh, uteservering i mitten av februari, helt okej!


Phnom Penh, Ice Coffe Shake, storfavoriten här i asien!


Phnom Penh, fina tjejer i solnegången vid mekongfloden


Phnom Penh


Phnom Penh


Phnom Penh. Vi gick förbi några lokals som spelade ett spel


Phnom Penh. Johanna passade på att prova sina skills... Att hon var så här smidig trodde ni inte va?!


Phnom Penh


Phom Penh


Phnom Penh


Phnom Penh

Vi saknar er!
Johanna & Mikaela